Manic monday

Säger ett ord... SL

Kom ner stationen och såg att det var mycket folk på stationen. Och började ana oro. Kom fram till tv-skärmen och såg att två tåg på raken var inställda. Vänta över 20min. Väl på tåget så kommer vi till Solna utan några problem sedan blev det stopp strax därefter. Tåget framför oss blev evakuerat av okänd anledning vid Karlberg. Så då fick vi stå och vänta i typ 20min. Härlig morgon med SL. Så glad att jag betalar 600spänn för den här smidigheten. Men det är väl bara att gilla läget när man sitter där på tåget. Inte mycket man kan göra. Vilket gav resultatet att jag blev försenad.

Men det som är mest irriterande är att när jag väl står där och väntar så tänkte jag var skönt att jag har min ipod. Laddade den i fredags och har inte lyssnat sen dess. Men tror du att det fanns batteri. NEJ! Suck så tråkigt och blir ledsen för att den håller på att ge upp hoppet på livet.
Så det fick bli sudoku istället. Gick sådär.

Åter till min kära ipod, som jag nu har laddat och den var fulladdad för en liten stund sedan… MEN nu börjar den ladda igen. Och när jag skulle ladda den första gången så kom en underlig symbol upp på displayen. En bock (varken djuret eller av det mänskliga manliga könet), vet fortfarande inte vad den betydde. Försökte googla lite men utan några bra resultat. Men drog ut sladden och satt i den igen och ja då försvann den. Ja elektroniska ting, ibland vet man inte vad som händer.

Annars så har dagen rullat på helt okej. Haft att göra utan någon som helst stress. Skönt. Har skrivit denna blogg lite då och då under dagen haft word uppe så det såg ut som jag jobbade fast jag tog en paus. Ja som det märks så är jag lite less på mitt jobb. Men sedan inser jag ju också jag har ett jobb och jag tjänar pengar som jag kan göra roliga saker med. Jobbiga är bara att så mycket energi går åt att störa sig på omogna och konstiga arbetskollegor som man måste vara morsa åt.
Men sedan finns det några som jag kan skratta och ha roligt med också. Så kluven ibland. För man vill ju inte byta bara för att byta och inse att det inte blev så bra som kanske hade velat. Sedan jag vet som alla ”vuxna” säger… iaf föräldrar och syskon. ’Det finns inget jobb som är bra jämt…’ On so on. Men jag känner att jag är ung och kan få känna att jag vill byta och prova på något nytt någon annanstans. Får väl bara se när och hur det blir…