2-3%

Det är härligt nu när solen och värmen är här. Så skönt att jobba halvtid och hinna sitta på balkongen medans solen finns där. Men idag och igår har det nästan varit för varmt att sitta i direkt solsken och ingen bris som kan svalka en. Så jag är sugen på att skaffa en fläkt som man kan flytta runt. Framför allt att ha i sovrummet på natten, njuter bara jag tänker på det. Sedan vem vet man kanske kan sätta ut den på balkongen när det är så här varmt. En enklare lösning skulle ju vara att skaffa ett litet parasoll att kunna fälla ut när det behövs. Jag vill inte ha för stort parasoll då kommer ju hela balkongen försvinna bakom detta parasoll. Ska ta en tur tror jag för att kolla på både fläkt och parasoll. Men det får inte bli några dyra saker.

Annars sen jag skrev sist, vilket var ett tag sedan, så är jag ensam hemma. Johan är ute och åker inlandsbanan med sin bror och far. Åka tåg flera timmar per dag i en vecka. Från Avesta Krylbo till Umeå. Sedan nattåg tillbaka. Med en massa stop på vägen. Märks att jag inte har så stor koll. Det får helt enkelt bli så att undrar ni något om den resan då är det bättre att fråga Johan.
Känns lite tomt här hemma, ovant att vara helt ensam hemma så länge som en vecka. Jag är ju ensam lite då och då eftersom Johan kan få överliggningar eller jobbar sent och kommer hem efter att jag somnat. Men ändå känns det bra för oss båda. Längta lite extra efter varandra och sedan även få tid för sig själv. Mest för min del denna gång eftersom jag är den som är hemma.
Jag har under denna vecka umgåtts med vänner med fika, varit på trädgårdshandel med Johans mor och syster, tvättat, städat här hemma = dammsugit och våttorkat, slappat, tittat på tv, haft snabbbesök av mamma, suttit barnvakt, jobbat ... bland annat.

Jag har även idag haft lönesamtal för första gången på 2år. Förrut var det så att den som skrek mest fick mest alltså både med samtal och i lön. Nu har företaget bestämt att det ska vara nya rutiner, vilket tror jag kommer bli bra. Men blev rätt löjligt för min del denna gång att ha samtal. Jag hade förberett mig lite på vad jag skulle argumentera med och vad jag skulle vilja ha för lön. Vi sätter oss i ett mötesrum och börjar prata och min personalansvarig börjar berätta om dem nya rutinerna och vilket innebär att man ska få en löneökning som nu ligger på 2-3%/år. Vilket gav mig 500kr per månad. 500kr i ökning på 2år. Kan inte annat än att skratta åt det. Jag orkar inte engagera mig i detta och det fanns inte någon möjlighet att kräva mera. Sa att jag hade tänkt mig mer än så och att den lön jag har idag är inte genomsnittslön för dem som har samma tjänst och erfarenhet som jag. En annan sak som gör att jag inte ser någon mening i att protestera. Jag ska snart gå på mammaledighet och få föräldrapenning och den är redan satt efter vad jag tjänat fram tills nu ungefär. Så detta lönelyft när det nu börjar gälla, vilket min personalansvarig inte vet, så kommer det inte påverka min lön och mig förrän nästa år när jag börjar jobba igen. Sedan fick jag även veta att vi nu kommer att ha ett bonussystem, går det bra för företaget och man kan hålla sig till den målsatta budgeten så kommer det ges ut procentuellt mellan alla som jobbar. Jag hann inte uppfatta allt med siffror och så. För detta kommer heller inte gälla mig evenuellt. För detta kommer delas ut på dem som jobbar hela året och över budgetår alltså från maj till maj. Så är man mammaledig så får man inget när man är borta, troligen kommer man få för den tid man jobbade innan man blev ledig. Men det är mycket som ännu är frågetecken när det gäller detta. Ska bli intressant och se om dem kommer kunna lyckas dela ut någon bonus.
Men detta lönesamtal var som en annan kollega sa en monolog inte en dialog. I stort sätt ej förhandlingsbart. Visst kanske det blir bra längre fram när företaget fått in rutinen med att ha löneförhandling varje år etc. Men har man halkat efter så känns det rätt fjuttigt just nu.

Men man ska väl vara glad över att man har ett jobb och tjänar ihop pengar så man klarar sig i alla fall.
Lite samma tanke som när man vara liten och inte åt upp maten - tänk på barnen i afrika.